Kartskalor

Det är rätt faschinerande hur snabbt man anpassar sig till nymodigheter. Nu skall jag iofs inte säga att 1:10,000 del kartan är något nytt påfund men dom senaste åren har det blivit allt längre mellan tillfällena då man får springa på 1:15,000 del. Så sällan faktist att man undrar hur tusan man skall kunna orientera på den. Hamnar man numera i ett plottrigt parti på en sån karta så är det inte direkt i tävlingsfart man kan läsa kartan. Men hur var det egentligen förut när man tävlade varje helg på 15,000 dels kartor. Jag har inget minne av att man hade några problem. Kolla in kartan jag har lagt in nedan (klicka på den) Kartan är från Jukola 1991 i skala 1:15,000. Infällt i stora bilden finns samma sträcka i naturlig skala så att säga (sträckan är ca 330 m) Sett så här så undrar man hur tusan man kunde hitta ner i rätt sänka (även om det givetvis har tappat lite i scanningen) Det handlar säkert bara om vana och inte vad man kanske tror att det skulle vara, dvs ett tydligt ålderstecken. Som orienterare tror jag att sporten skulle må bra av att bestämma sig för en skala och inte hatta fram och tillbaka. Givetvis är terrängpartiernas skillnad i detaljrikedom också något som i allra högsta grad påverkar läsbarheten. Nåja, kartan har ju alltid rätt så bommar skall alltid belastas löparen.

Idag har jag förövrigt vilat. Gårdagens MMC ligger som ett mjukt duntäcke över både kropp och sinne.