Långsträckströst

Måste lugna ner mig lite med en skön långsträcka.

Banan är från en Leksandstävling i slutet på 90-talet. Klassen är H21L2 coh jag var bara 6 minuter efter segraren Steve Craig men kom ändå inte bättre än 42:a. Jämnt så det förslår. Hursomhelst bjöds man omgående på en fin långsträcka. Jag har ofta analyserat om denna sträcka och det enda jag kanske skulle ha gjort annorlunda är att ha gått ännu lite mer vänster för att slippa lite extra höjdkurvor. Jag tror dock att jag prickade det optimala vägen för mig sett. Jag vet att det fanns någon/några som gick ner höger på vägen och rundade hela berget och tog kontrollen bakifrån. Personligen kändes det för långt och att man ändå var tvungen att klättra på slutet. Ett alternativ är också att springa norrut efter kärret direkt och sen runda så mycket det går för att slippa den mest stigningen. Problemet är att i dalarna kan kärren vara rätt tungsprungna. En bra sträcka på en bra bana var det i alla fall.