Fredagen den 13:e?

Man skulle kunna tro det. En riktig skitdag har det utvecklat sig till. Jag har tappat bort min nyckelknippa för en vecka sedan och alla sökningspatruller har kommit hem tomhänta. Hemnycklarna kostade 150:- att göra nya, portlåsblippen kostar 100:- och sen idag fick jag det underbara beskedet att en ny bilnyckel måste beställas från Suzuki eftersom det sitter ett chip i nyckel. Kostnad: 600 bagis. Tack! Dessutom skulle jag idag montera upp 2 nya hallampor som visade sig inte passa eftersom fästet var för litet för hålet i taket och att flytta dom skulle innebära att vi måste bygga igen det befintliga hålet och sen dra sladden bla.. bla.. helvete också att jag orkar det, dom får gå i retur så köper jag ett par lampor som passar i den befintliga kopplingen. Den utdragna lampprocessen gjorde dessutom att jag missade den träning jag hade tänkt köra medans miniknatarna är på dagis. Träningen är nu framskjuten till kvällen, men frågan är om jag vågar gå utanför dörren. Ibland behöver man såna här dagar för att uppskatta dom där allt klaffar. Men varför måste det komma så många av den här sorten? Jag fattar! Inga mer påminnelser om att livet suger tack!