Förkylningsförsvar

Snoret vill inte sluta rinna och det är i dessa lägen som man måste jobba vidare efter den ursprungliga planen. För mig handlar det oftast om en trestegsraket för att få bukt med sånt här hypokondriskt beteende. Ordet "Raket" får mig osökt att tänka på Tintins äventyr till månen. Grymt bra serie och jag tror att jag och min bror har mer eller mindre alla seriealbum av Tintin på vinden hemma hos mamma och pappa. Nog sagt om det nu var det något helt annat jag hade på hjärnan. Vad gäller förkylningar så följer jag tre steg för att få bort eländet. Just nu och här klockan 22,50 har jag genomfört steg 2 och hoppas att i morgonbitti att det skall var klart, stängt och klappat för min del. Hej Nattcupen här kommer jag!! Men det finns fortfarande en risk att jag måste gå vidare till steg 3. Stegen jag numera följer är:

Förkylningsförsvar 1 = Ignoreringstaktiken:
Låtsas som att det inte finns där. Lev och träna som vanligt och snyt snoret ur näsan som om det vore ett spöregn i ansiktet. Den här metoden fungerar förvånansvärt bra med tanke på dess psykosomatiska läggning. Vadå problem?

Förkylningsförsvar 2 = Whiskeytaktiken:
Dräp alla bakterier och eventuella virus med en rejäl dos whiskey. Något krav på kvalitativ whiskey är det inte men för din egen nöjsamhets skull så varför inte ta en riktigt god whiskey. Jag gillar Singel Malt men smaken är som "trädgårdslådans variation" som vi säger i orienteringsbranschen. Du får inte glömma bort att det handlar om psykologi till 99%. Viktigt i detta steg är att inte fuska med vätsketillförseln. Sprit är vätskeutdrivande så drick kopiösa mängder vatten innan, under och efter dennna metod. Kul kan man ha om man kommer till detta steg.

Förkylningsförsvar 3 = SP-taktiken:
SP i detta fall står för "Self Pity". Ge upp, käka flottig hambugertallrik, drick kopiösa mämgder läsk, gräv ner dig i gamla kartpärmar och dröm om gamla tider. Det finns inget som kan hjälpa dig så önska dina vänner samma elände som du upplever. Här måste man bara leva ut skiten och tro, hoppas och önska att det finns ett slut som kan mäta sig med alla helylleamerikanska patriotfilmer. Ni vet, känslan av att musiken tilltar och ni kliver fram som en vinnare mot alla odds.

Just nu befinner jag mig i steg 2. Ett roligt och behagligt steg men jag vill inte gå in i steg 3. Där har jag varit stora delar av mitt liv och det är inte så jävla kul som det kanske kan låta. Hamburgertallrikarna smakar bara så bra ett visst tag innan det blir ett normaltillstånd av missnöje och avsmak. Min träningsraket vad gäller 3 löpträningar i veckan har havererat redan nu och "AspLövet goes H40" kunde inte fått en sämre start.