Kupering som smakade blod

1985 var jag, brorsan och Anders Larsson i Schweitz och sprang 2 st 3-dagars tävlingar. Kartan nedan är den 1:a etappen på den andra 3-dagarstävlingen. Jag hade 93 minuter på 7,9 km. Låter kanske inte så imponerande men jag var "bara" 8,5 minut efter segraren och kom 5:a av 28 startande. Då förstår ni direkt att ingen klarade av 10 min/km. Backarna var av den karaktären att man inte hade dåligt samvete för att man gick. Notera att vid den 5:e kontrollen var man ytterst nära Italien så där kunde man ha smitit in om man ville ha ett till land på sin besökskarta. Om någon funderar på att orientera i Schweitz så kan det varmt rekommenderas. Förutom sån här storkuperad terräng sprang vi även etapper på flacka (hmm.. nåja) fjällhedar som inte var så lätta som man först kunde tro. På resan passade vi även på att besöka Lichtenstein där vi besteg en topp på 3000 m. Vi provade att springa lite på en bergskam där uppe men det var en hemsk upplevelse. Mer exotisk orientering önskar man att alla fick prova på. Det är bara så lagom kul att springa på Järvafältet, Törnskogen och liknande utsprungna områden hela säsongen.