Bortkoppling av hjärnan

"If all else fails, buy a book"

Så är det för mig i alla fall. Tillbringade dagen med att strosa mig runt Stockholm och då framförallt i Akademibokhandelns guldgruva på Mäster Samuelsgatan. Hade jag haft pengar och tid skulle jag kunnat komma hem med en resväska full av böcker som jag var intresserad av, men jag nöjde mig med två. Vanligtvis läser jag numera trashy-chrime/horror/fantasy-böcker för att verkligen få ett avbrott från vardagens inrutade normaliteter. En god bok är som ett perfekt orienteringslopp. När det väl är över så infinner sig såväl en tillfredställelse som en tomhet. Du skulle vilja ha boken/loppet ogjort så att du kunde få vara med om samma upplevelse igen. Ni vet när man är inne i "zonen" på ett träningspass eller på en tävling och det finns inte ord som trötthet eller okoncentration på näthinnan. Allt är bara lätt och obeskrivligt euforiskt. Det kan man även råka ut för när man spelar tv-spel. Dom riktigt bra spelen inger samma känsla när man piskat upp den sista slutbossen eller vad det nu rör sig om för slut. Minns när jag avslutade Zelda: Ocarine of Time på Nintendo64 på den tiden det begav sig. Man befann sig nästan i ett chocktillstånd en lång tid efteråt när man insåg att det verkligen till 100% var slut och man skulle inte få vara med längre. Ungefär som en Jukolaresa med andra ord. Man vill inte inse att det är ett helt jävla år tills att man får åka dit igen.