En Känsla
Plötsligt släpper allt.
Känslan man letar efter.
En drog, nyttig och efterlängtad.
Löpningen blir plötsligt motståndsfri.
Orienteringen blir inte en koncentrationssak längre.
Allt bara klickar.
Hur länge håller det i sig?
Ibland 5 minuter.
Ibland längre.
Ibland, få förunnat, ett helt lopp.
Det är den gången man letar efter.
Tävlingsdagar passerar.
Träningstimmar läggs på hög.
Ibland känns det som att man aldrig hittar rätt.
Men så en dag händer det.
7 Comments:
Måste vara lääääänge sedan. 109 av 144 hm.....
Året var 1996. Jag tror du bara var lite "trött" LGW, eftersom vi hade tävlat dagen innan också. Dagen efter sprang vi Kopparkavlen och jag gick skitdåligt på min sträcka.
Om jag var "trött" dag 2 så kan man ju undra hur jag gick på kopparkaveln dag 3.....;-)
C Ivarsson OK Södertörn måste det väl varit. Annars klassisk mark för Juniorcupen 1985 med 0-40 cm snö i markerna
vj-löparn>> Det stämmer nog. Det är en gammal hederlig felskrivning.
Riktigt samma område som juniorcupen 1985 var det ju inte, men samma terrängtyp i alla fall. Eventuellt kan den sadistiske banläggaren -96 ha varit en Väsbykändis, han var i alla fall med i banläggarteamet den gången.
Erik S>> Vem skulle det ha varit?
Skicka en kommentar
<< Home