Schyssta brillor

Ibland brukar jag tänka att det skulle ha varit bra att veta då vad man vet nu. Tänk om man visste lika mycket och hade samma mognad (nåja) när man var 7 år som när man är 40 år. Hade det varit så hade jag nog sagt till mina föräldrar att ett par såna här glasögon (se bilden) sätter jag aldrig i helvete på mig. Men den där gången kändes det nog helrätt och coolt även om jag inte visste vad coolt var på den tiden. Bilden är faktist tagen på Helsingfors olympiastadion vilket passar bra in i dessa tider. Tänk så bra man skulle ha varit på mycket om man visste då vad man vet nu. Det förutsätter i och för sig att man var den enda som åtnjöt den fördelen. Då hade man kanske kunnat matcha alla ungdomsstjärnor på orienteringstävlingarna, för någon sådan kan man inte beskyllas för att ha varit. Äsch, man har väl aldrig varit någon stor stjärna överhuvudtaget egentligen. På småtävlingar i B-klasser har man kunnat hävda sig genom åren. Bäst av dom sämsta är min paroll. På tal om något helt annat så fick jag en fin present av min fru igår. Det var en talande väckarklocka. Imorse vaknade jag av min frus lena stämma som påminde mig om att det var dags att gå upp. Ja, det var alltså min fru som snackade genom min klocka. Förvirrande? Kanske skulle jag snacka in ett eget väckningsmeddelande. "DAGS ATT GÅ UPP ASPLÖVET, ÄNNU EN DAG AV DITT SMÅBORGERLIGA LIV MÅSTE GENOMLIDAS"