Jag har svårt att gå

Efter lunchen gick Jag från parkeringen som ligger ca 350 meter söder entren till jobbet. Halvvägs började det spritta i benen och den redan uttänjda steglängden ville inget annat än att springa. Lågskorna slirade i snömodden och jag fick kämpa för att hålla tillbaka en intensiv spurt dom sista 100 metrarna.

Jag har ofta, framförallt av min fru, beskyllts för att gå alldeles för fort. Det är som att jag har en inneboende rastlöshet i kroppen som inte klarar av promenader i maklig takt. Det finns tydligen något där framme som jag så innerligt vill komma fram till, eller så kanske jag har bråttom bort ifrån något, vad vet jag inte.

Detta fenomen är någon som för min del blir ännu tydligare när jag är på väg hem från krogen. Om jag trött och slirig en sen natt skall promenera hem ensam slutar det alltid med att jag springer panikartat hela vägen. Jag har försökt ta upp detta ämne med bekanta för att höra om det finns likasinnade men jag har alltid fått konstiga blickar och nekande svar i retur.

Snälla, visst finns det någon mer på denna planet som lider av detta?