Det var en gång..

Idag ställer jag in mtb-turen. Vaderna är stabbiga och stela som ett par stockar. Okej, i mitt fall kanske inte stockar men ett par hårda kvistar i alla fall. Jag slickar såren och hoppas att stelheten är av godo vilket kommer visa sig på måndag när jag skall provspringa. Nästa mtb-tur får bli i morgon istället. Nog om det nu, det är fredag fast ändå inte. Jag slutar 12,30 idag och skall hem och spela tv-spel. Många frågar mig om det inte är fruktansvärt omoget att spela tv-spel vid 40 års ålder. På det brukar jag svara "Visst är det så men vem har tid att växa upp". Det finns ingen bättre verklighetsflykt än tv-spel och den som säger att han inte behöver koppla bort sin vardag då och då borde söka hjälp.

Allt tog sin början i mitten på 70-talet när pappa kom hem med ett tv-spel som kort och gott hette "Programmable TV-Game". Man tryckte i en kassett där det fanns 10 sportspel som i grunden var 10 varianter på Pong. Hur underbart som helst. Efter det så sparade man intensivt ihop sin veckopeng för att kunna köpa en Spectrum 48K. Ett litet keyboard med gummitangenter. Hur dom lyckades få in spel på 48K är ännu idag ett mysterium. Sabre Wulf, Jet set Willy, Jetpac, Manic Miner mm mm. Rask sen vidare till Commodore 64 med kasettband fyllda av spel där man hade full koll på räkneverket på bandspelaren för att spola sig fram till rätt spel. Tac 2 joysticken fick jobba hårt med Chuckie Egg, Commando, Arkanoid, International Karate+, Blue Max och ett hundratal till som var bra på den tiden. Numera vill jag inte se dom för att förstöra illusionen. Sen började det bli avancerat när man skaffade Amigan. Turrican, Sensible soccer, Worms, Speedball och Lemmings var bara några av höjdarna.


SNES blev nästa på tur. Till den Nintendomaskinen skaffade jag en tillsats så att jag kunde skaffa piratkopierade spel och ha dom på diskett istället för att köpa dyra kasetter. Efter SNES-tiden skall det dock erkännas att jag lämnat piratlivet bakom mig och enbart köpt orginalspel ända fram till och med nu. Super Metroid, Mario Kart, Donkey Kong, Another World, Axelay, Cannon Fodder, F-Zero, Rock n Roll Racing listan skulle kunna göras oändlig. Nu var man fast i Nintendoträsket och med Nintendo 64 kom tiderns bästa spel, Zelda: Ocarine of Time. (Det är fritt fram att fråga vem som har en Limited Edition guld-kasett) Andra guldklimpar var Goldeney, Blast Corps, Super Mario 64, Star Fox 64, Mario Kart, Banjo Kazooie, Wave racer osv. Tyvärr som alltid har Nintendo svårt att locka 3:e parts spel till sina konsoller.


Dom konsoller som slåss om min tid under tv´n numera är, Gamecuben som lider av brist på spel men höjdarna är höjdare såsom, Resident Evil 4, Legend of Zelda: The Wind waker, Metriod Prime 1+2, Super Mario Sunshine, Eternal Darkness, Pikmin, Freedom Fighters. Just nu är det mest en lååång väntan på nästa Zelda spel som kommer till hösten. Playstation 2 hittar man också undet tv´n. Mest spel alla kategorier och man kan inte annat än att älska GTA serien. Ren spelglädje är vad det handlar om. Annars finns det så mycket bra spel (och 100 gånger mer skit för all del) att man kan hitta guldkorn vilken genre man än gillar. Just nu spelar jag ett litet okänt guldkorn som heter Sphinx: The cursed mummy. Underbart kul, snyggt äventyr i Egypten, inte helt oväntat kanske. Dessutom varvar jag med Mercenaries som är GTA i krigsmiljö. Jag har dessutom fått min fru som har varit totalt ointresserad av tv-spel att vilja spela Buzz: The Music quizz. Bara det är en bedrift som borde skaka världen i dess grund.


Jag har tyvärr inte sparat mina gamla konsoller och spelen. Det jag har kvar i min ägo är Nintendo 64, Gamecuben och PS2. I rent nostalgisyfte, och sånt är ju jag insnöad på, skulle det ha varit kul att ha kvar alla gamla grejor. Nåja, till hösten 2006/våren 2007 kommer så Nintendos nya innovativa maskin som just nu har konceptnamnet Revolution samt Sonys nya Playstation3. Missa inte E3 i maj då internet kommer dränkas av smaskiga nyheter om vad som komma skall. Var det någon som sa "TEH KIDDIE"?