Lite bättre minnesluckor

För att verkligen starta upp min sommarsatsning blickar jag för ögonblicket inte framåt utan långt bakåt. 1992 sprang jag en Upplandstävling och lyckades ta mig i mål som segrare efter 45 minuter av klinisk orientering. Så här 14 år senare när jag tittar på kartan kan jag nästan inte komma ihåg loppet och hur jag firade segern. Förmodligen åkte jag hem i tysthet och till alla som gratulerade sa jag bara. Nåja, det var ju bara H21AK klassen. En seger, är en seger, är en seger i slutändan i alla fall. Numera hoppas jag inte så mycket på segrar som att överhuvudtaget kunna tävla igen.


"There ain't no shame looking at a good runner's back. Now, if the runner sucks, that's something else entirely…"