Självförvållat

Har man inte problem så skaffar man sig detsamma. Vi har ett par mycket goda grannar som skulle åka på 10 dagars semester här i början på veckan och dom frågade mig om jag inte kunde ta hand om deras katt under tiden.

Jajjamensan!! Jag är mannen för jobbet sa jag glatt och ogenomtänkt.

Problemet är att jag är rätt allergisk mot katter och bör inte vistas i deras närhet för att inte få genomröda och irriterade ögon mm. Tack och lov behöver jag inte ha katten hemma hos mig. Jag smyger nu in varje morgon och kväll med min orienteringsbuff nerdragen över hela ansiktet till grannen. Snabbt som ögat kollar jag så att det finns mat och vatten. Jag gräver efter kattbajs i kattlådan och sen öppnar och stänger jag terrassdörren beroende på om jag är där på morgonen eller kvällen. Som avslutning rusar jag ut med förhoppning om att kattfan inte skall komma och stryka sig mot mina ben. Än så länge har jag klarat mig, men jag känner ett par illvilliga kattögon som följer varje steg jag tar vid mina besök. Jag vet inte om det är kattens lek med råttan eller tvärtom.