Bättre sent än aldrig

Det var varmt idag. Många säger att man aldrig skall klaga på värmen för man klagar alltid på att det är dåligt väder så då borde man vara nöjd över att det är varmt även om det är för varmt. Det är ett jävla skitsnack. Om man inte får klaga vad har man då att leva för? Tänk om alla skulle gå runt och vara nöjda hela tiden, hur kul skulle det vara? Då skulle nöjdhet vara ett normaltillstånd och då innebär det att vara nöjd är lika med att vara likgiltig. Nåja, skit i det nu. Jag gick ut och sprang framåt kvällningen när luften blivit lite friskare och solen gömt sig bakom trädtopparna. 40 minuter lätt löpning i skog och på små skogsstigar gjorde gott för själen. Jag var lite seg i benen men det kan bero på att jag under flera månader inte tränat överhuvudtaget och plötsligt den här veckan har jag nu sprungit tre gånger. Vi får väl se hur länge benen vill vara med och springa den här gången. Imorgon börjar allvaret igen och man skall åter sätta sig framför datorn på jobbet och längta efter grönare gräs någon annanstans. Tur att friidrotts-vm börjar i morgon så att man kan slow-starta lite med jobbet.