Ett stenkast

Idag beslöt jag mig för att åka till Törnskogen och köra ett teknikpass. Min ömmande tå har med stora steg gått åt rätt håll i sin läkning så nu har jag i princip bara en halv stortånagel som är blå att tampas med. Norra Törnskogen är ett av norra Stockholms bästa orienteringspartier och det ligger bara ett stenkast från där jag bor. Okej, rätt många stenkast om man skulle försöka praktisera den tesen, men ända riktigt nära. Hursomhelst la jag en bana som mätte 4.6 km. Jag hittade bara en karta i skala 1:15000 så det var med den jag fick ta mig an detta fina och tekniska parti. Man får kämpa rätt ordentligt med löpningen i skogen som är knölig men samtidigt vacker. Att man börjar komma upp i åldern och att ögonen inte är vad dom brukar inser man på 15000 delen i detta parti, då man oftast får stanna upp för att finorientera.

Efter 10 minuters uppvärming till starten så drog jag iväg, om inte skjuten ur en kanon, så i alla fall med ett skapligt gubbtempo. Ettan och tvåan brydde mig inga problem och upp till trean var en skakig gammal rysskompass en bra vägledare. Jag tvekade lite strax före fyran, men efter ett kort stopp läste jag in mig i passet och kunde dunka handen i branten. Femman pang på och den gröna sumpskogen till sexan var kanonfin att springa i. Sjuan inga problem för en gammal räv som mig men till åttan sket det sig lite. Jag gick av stigen med rätt kurs men upplevde att jag var nära toppen på berget så jag lät blicken fara nedåt i sluttningen och där såg jag en sten. Tyvärr var det fel sten. Även om inget var uthängt insåg jag det fort när jag såg ännu en sten i min närhet. Jag klättrade upp till rätt sten och tappade kanske en minut här. Långsträckan till nian inbjöd till hårdkörning på stigen men jag lockades inte in i den gubbvadsfällan utan lallade på i lagom takt. Nian som ligger i ett naturskönt bergsparti satt där den skulle och jag kunde ta mig i mål på 40.45. En tid som borde kunna pressas med några minuter om man vågar springa på lite mer. Allt som allt en alldeles perfekt torsdagsträning i AspLövets liv.

Om drygt en vecka skall Stockholms stafett-DM avgöras på den här kartan. Jag hoppas att deltagarna får springa i den norra delen och uppleva det jag fick göra i kväll. Givetvis skall man inte träna i partier som det skall tävlas på men eftersom jag inte ämnar vara med på stafett-DM så lär jag väl inte ha brutit mot allt för många regler.