Akta vattnet från höger kommer det en buss

Efter lunchen har jag fått tillbaka lite av livsgnistan. Jag gjorde några ryck på väg till parkeringen och bortsett från att jag trampade ner i ett dike med lite för mycket vatten och att jag höll på att bli överkörd av en buss så kändes det rätt OK. Knät ömmar litegrann men inte mer än att det går att ignorera. Jag skall testa det på träningen imorgon. Man brukar ju säga att skratt är bästa medecinen men jag äter voltaren istället. Det gör inte lika ont i käken som att skratta. Sannolikheten att jag startar på lördag har nu gått upp till svindlande 60%.