Entusiasm

Imorgon är det dags för race med Miniknatarna igen. Kan man inte förundras över barns entusiasm över småsaker här i livet? Tänk hur det vore om man inte förlorade den där oskuldsfulla glädjen över små saker här i livet. Istället för att vara blasé över allt man stöter på så skulle livet vara både roligare och färggladare. Ett träningspass med klubbkamraterna skulle bli ett äventyr istället för något nödvändigt ont där man springer och beklagar sig över sitt småborgerliga och urtrista liv. Vilka underbara upplevelser skulle man inte stöta på varje klubbträning?

spring..spring..småprat..spring..spring..

KOLLA HÄR KILLAR! Värsta grymma myrstigen. Hahahah! Kolla den här lilla krabaten, han bär fan på ett blad som är större än ett hus jämfört med honom!!

spring..spring..småprat..spring..spring..

WOW!! SPANA IN DEN DÄR STENEN!! Vem hänkar på att klättra upp på den? ÄHH lägg av att kasta kottar då!

spring..spring..småprat..spring..spring..

EN STIG!! Kolla vad snabbt jag kan springa då!!

spring..spring..småprat..spring..spring..

HAHAHA! KOLLA IN MIG! Jag kör 100 meter ryggsim i det här kärret. HAHAHA!!

spring..spring..småprat..spring..spring..

EN KONTROLL! Jag skall kolla hur länge min SI-Pinne piper innan den slutar pipa! Väntar ni på mig?

spring..spring..småprat..spring..spring..

Sisten fram till klubblokalen är en BAJSKORV!!!


Men i en medelålders mans liv finns det ytterst lite kvar av den entusiasmen som behövs tyvärr. Nu är pappa trött. Pappa måste sova. Väck inte pappa när ni vaknar alldeles för tidigt i morgon. Pappa är bäst förresten. Sa jag det? Glöm fan inte bort det, för då får ni inget lördagsgodis.