fredag, september 08, 2006

Tankenöt

Om man som jag inte springer orientering men konstant tänker orientering. Är det då bättre eller sämre än alla dom som springer orientering men överhuvudtaget inte tänker orientering?

Hur tänker jag nu?

5 Comments:

At 9/09/2006 11:15 fm, Anonymous Anonym said...

Jag brukar ha svårt att koncentrera mig på jobbet då jag försöker planera för att hinna till någon träning på kvällen.

I skogen har jag konstant dåligt samvete för allt det jobb som blev ogjort för att jag bara tänkte på orientering...

 
At 9/10/2006 7:43 em, Blogger Anna Hallmén said...

Om man springer orientering måste man nog tänka orientering, annars kan det vara svårt att ta sig hem igen. ;)

 
At 9/11/2006 9:18 fm, Blogger AspLövet said...

Anna, tro mig. Det finns MÅNGA som springer orientering utan att tänka orientering. Ta bara en titt på en resultatlista från vilken tävling som helst. Det finns massa personer som har kilometertider som en annan skulle kunna klara med båda benen ihopbundna och en mössa nerdragen över ansiktet. Man kanske borde ha en tävlingsklass för personer utan lokalsinne.

 
At 9/11/2006 7:25 em, Blogger Anna Hallmén said...

Den här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.

 
At 9/11/2006 7:28 em, Blogger Anna Hallmén said...

Sist kan man komma ändå, lita på en som vet.. ;)

Och exakt var kommer lokalsinnet in i bilden? "Självvald väg i okänd mark" var det väl? =) Fast det beror förstås på hur man definierar ordet lokalsinne.

(Lokalsinnet existerar väl inte ens i verkligheten?)

Nu blev det väldigt snurrigt så jag tror vi sätter punkt där. Det slutar förmodligen med att du får rätt i vilket fall som helst, haha. ^^

 

Skicka en kommentar

<< Home Bloggtoppen.se