Bäst före

Björn Borg, Bernt Frilén. Per Elofsson. Annichen Kringstad. Vad har dom fyra giganterna gemensamt med mig? Inte mycket tyvärr. Jag kom att tänka på dessa idrottstjärnor i natt när jag kallsvettig vaknade till efter ännu en mardröm. Mardrömmen handlade om att jag var ute och sprang sprintorientering i Humlegården. Hursomhelst så insåg jag att alla ovan nämnda lade av när dom var som bäst. Långt innan dekadens och förfall. Varför har inte jag varit så smart? Kanske för att jag aldrig har varit bäst. Eller så kanske det beror på att jag inte törs lägga av med det jag inte längre kan hålla på med för då vet jag inte vad jag skulle göra istället. Det finns inget annat som lockar längre. Skrämmande.

Vänta nu! Vad hade drömmen om sprintorientering med dom fyra världsstjärnorna att göra? Jag vann sprintorienteringen. Bara en sån sak. In my dreams. Huga!