Dedikation

Det är skrämmande vad jag är dedikerad. I dag har jag tagit en semesterdag för att göra något, åt något som jag inte har att göra med. Eller så är det idioti. En dedikerad idiot kanske sammanfattar mig bra. Hursomhelst tog jag en semesterdag för att ordna med en långdistansträning åt klubben. Jag gick ut i mörkret och mötte lagom till gryningen två män på elljusspåret. Dom var förmodligen ute på en stärkande morgonpromenad. Ingen av dom hälsade på mig. Kanske skrämde jag dom lite där jag kom i en urtvättad träningsjacka, en buff som stod rakt upp likt en stjärngosses-strut, stirrig blick och i ena handen ett campingbord. Jag är förmodligen dagens samtalsämne nere på PRO-bänken i centrum. 2 timmar och 5 minuter i skogen är i alla fall världens bästa inledning på en fredag. En fin sten såg jag också.