Snart dags, tror jag.

Likt en höggravid kvinna i sina bästa år går jag numera i väntans tider. Vad fan väntar jag på nu då, som jag inte väntat på i mitt tidigare liv, kan man undra. Det är just det jag inte riktigt har kläm på tyvärr. Kanske väntar jag på mirakel eller så väntar jag bara på att ännu ett år skall ta slut så att jag kan ha något nytt och fräscht att vara bitter över. Min novembermånad var i mina mått mätt bra träningsmässigt medans december mest inneburit 2 trasiga knän, en röntgad vrist och en jävla massa gnällande. Jag hoppas att allt detta skall lossna i januari. 2007. Andra året i H40. Min målsättning, som inte är någon målsättning eftersom jag inte orkar med fler ouppnådda målsättningar, är att få springa och fullfölja EN tävling under året. Varken mer eller mindre. Vilken tävling det blir spelar ingen större roll men en sak är säker. Sprintdistansen ligger inte högst på önskelistan. Den ligger bara på andra plats. På första plats ligger, Vilken jävla tävling som helst, förutom sprintdistans.