Fredagskartan

Jag satt och funderade på sprit i gårkväll. Vet inte riktigt varför, och mina tankar ledde mig inte nämnvärt någonstans, men i samma veva kom jag att tänka på en gammal släkthistoria som jag har hört av min far. För länge sedan hade vi i släkten en spritsmugglare. Han var jagad av den Finska polisen för sitt smugglande mellan Sverige och Finland. Bland annat skall han ha hållit till på Åland om mitt minne inte sviker mig. Detta ledde mig inte helt osökt in på den Åländska orienteringen.

Jag har varit på Åland vid tre tillfällen om man bara skall hålla sig inom orienteringsramarna. Den fösta gången var 1980 då jag deltog på FSOM (Finlands-Svenska orienteringsmästerskapen). Ett annat år där i krokarna var min klubb där på ett internt ungdomsläger. Den tredje och sista gången var 1999. Väsby OK fyllde 55 år och vi firade genom att arrangera en klubbresa, med klubbtävlingen Petterloppet på Åland. Jag kom 2:a efter omöjliga nattkungen Torgny Rundlöf. Terrängen på Åland är kanonfin och påminner i mångt och mycket om det man kan hitta efter kusten i Stockholm. Underbara bergshällar som inbjuder till teknisk orientering och snabba fötter. För er som vill se lite sköna kartprover från Åland så har Ålands IF lite att bjuda på.

Tävlingen som vi sprang 1999 gick vid Lumparland. Detta får mig att minnas min muckarresa från lumpen (Militärtjänstgöringen) som var en kryssning till Mariehamn på Åland. Och Ja! Jag var bibliotekarie under den största delen av min lumpartid så vi behöver inte älta den tragiska sanningen. Båten stannar ju i alla fall till där under natten innan den går tillbaka till Stockholm. När alla nöjen på båten stängt gick jag och några lumparkompisar av båten för att hitta något att äta. I Mariehamn hittade vi snart en öppen korvkiosk och vi ställde oss i kön. Väl där började några personer tjaffsa och mucka (Inte samma mucka som vi gjorde). Minns inte om det bara var lokalbor eller om några från båten var inblandade för jag hade fullt sjå att välja av dom flottiga godsakerna på listan. Bäst som jag stod där med snålvattnet rinnande nedför min haka ser jag en snabb skugga komma farande i ögonvrån. KAAAPOFF! Innan jag hunnit säga "En hamburgare med extra allt" eller för den delen vrida på huvudet, blir jag nedslagen. Vinglig som en älgtjur full på övermogna äpplen och blodet sprutande från ett spräckt ögonbryn ser jag den fega jäveln rusa bort i mörkret. Ingen av mina kompisar hann heller reagera på det som hände. Uppenbarligen ville en av dom lokalbor som bråkat avreagera sig på någon och valde den pacifistiska AspLövet som mest var intresserad av maten den där kvällen. Detta mina herrar och snyggare damer är den enda gången jag varit inblandad i ett slagsmål under mina 40 bittra år. Nedslagen innan jag visste att gonggongen ljudit. Taskig statistik minst sagt.