måndag, mars 05, 2007

60 minuter Tiomila

Jag var ute på en 60 minuters promenad på lunchen idag som toppades med en finfin kalkon/coleslaw macka. Mina tankar idag kretsade omkring Tiomila. Efter att ha läst Tiomila bloggen funderar jag på om allt mitt slit är värt beväret. Retroinskränkt som jag är vill jag bara krypa ner under täcket och låtsas att det är 80-talet igen.

Men sen började jag fundera på hur det skulle kunna bli om allt nu klickade med nytänkande och förändring. Media och sponsorer strömmar till och sporten får samma uppsving som skidskytte och friidrotten haft dom sista åren. Ungdomar får plötsligt upp ögonen för något nytt häftigt som syns på TV. Det kanske är rätt väg att vandra om sporten inte skall dö ut. Fast jag hoppas innerst inne att det inte måste bli så.

Jag är rädd för att ju mer Tiomila försöker förnya och förändra sig desto mer skrämmer dom bort dagens utövare. Mindre och mindre utländska lag orkar komma hit för att bjudas på konstigheter i utsprungna skitområden. Mindre klubbar som haft som sporre under vintrarna att få ihop ett lag till tuffa Tiomila tappar gnistan när dom inte känner igen sig i sin egen sport. Och om vi börjar tappa alla 60 och 70-talister från sporten så tappar vi snart ledarkraft, vilket hämmar rekrytering och klubbarbete, vilket leder till mindre utövare, vilket leder till ännu mindre och billigare arrangemang, vilket leder till en spiral som snurrar rakt neråt.

Givetvis kan det var så att jag har fel. Men jag hoppas inte det. Det var fan bättre förr.

1 Comments:

At 3/05/2007 2:16 em, Anonymous Anonym said...

Kan bara hålla med.
Den här sporten är på väg att begå kollektivt självmord á la någon obskyr religiös sekt.
Jag har slutat prenumerera på Skogssport och läser 10-milas blogg med stor skepsis.
Folk hamnar i någon slags vi-måste-förändra-desperation och köper allt nyliberalt tjafs rätt upp och ned.
Det enda läsvärda i ämnet orientering är din blogg.

 

Skicka en kommentar

<< Home Bloggtoppen.se