Satans husägare!

Jag gjorde idag ett blixtbesök hos min rehab-tjej. Hon knådade allt hon orkade på den ömmande punkten på vänster knä. Saken är den att hon är inte bara hårdhänt, hon är snygg också. Jag vet inte om det har någon betydelse egentligen, men det kan ju vara bra att veta. För vem vet jag i och för sig inte. Nåja, det intressanta i sammanhanget hände inte där och då, när jag låg i mina bara kalsonger på massagebänken, utan det hände i natt. Jag vaknade nämligen upp någon gång i gryningen och kunde härleda varför jag fått ont i knät. Det hade inte alls att göra med min långpromenad i torsdag. Jag borde ha förstått det tidigare för på fredagsmorgonen hade jag inte ont, men på lördagsmorgonen var smärtan på plats. Vad gjorde jag då under fredagen kan man undra. Trädgårdsarbete. Jag hjälpte ett par kompisar, som på baksidan av sitt hus skall lägga trall, att gräva bort buskar och skit. Knäproblemen kommer alltså av att jag grävt upp stora jobbiga buskar med rötter från "down under". Allt sparkande och hoppande med vänster ben på spaden är både verkan och orsak. Vad lär man sig då av detta? Skaffa aldrig hus för det första och hjälp aldrig kompisar i deras trädgård för det andra. Nåt jävla skit skall dom väl göra själv om dom nu prompt skall bo i hus. Nu skall jag vila någon dag innan jag är på spåret igen.