Sista säkra
Hur vet man egentligen att man är vid "sista säkra"?
Tänka om man springer förbi en punkt efter "sista säkra", och man med all säkerhet vet vart man är, blir då den punkten "sista säkra" eller blir den platsen bara en säker punkt efter "sista säkra" men före kontrollen? Eller tvärtom. Om man inte vet att man är vid "sista säkra" blir då den föregående platsen där man med all säkerhet visste vart man var "sista säkra"?
Kanske det skulle underlätta om man istället försökte orientera efter "första säkra". För riktigt bra orienterare skulle det då räcka att vid varje kontroll konstatera att man är vid "första säkra" och sen bara ta nästa kontroll utan problem.
En gång i tiden diskuterade jag och ett antal klubbkompisar det här med "sista säkra" inför kontrolltagning. Vi satt på en restaurang och lät då peppar och saltkaren få symbolisera "sista säkra" samt kontrollen. Jag kan dock för allt i världen inte komma ihåg vilken som var vad. Kan saltkaret ha varit "sista säkra"? Näee, det var nog pepparkaret som var "sista säkra" och saltkaret som fick agera kontroll. Viktigt att man inte blandar ihop dom där två.
9 Comments:
Sista säkra betyder faktiskt att det är den sista punkten som man kan grovorientera till. Efter sista säkra ska man dra ner på tempot och finorientera in till kontrollen. Även om du vet var du är efter din sista säkra (vilket du BÖR veta om du vill undvika bommar) så skulle du förmodligen aldrig klara av att ösa på fullt ända fram till kontrollen.
:)
Asplövet! Gör som jag: akta dig för "sista säkra" för det kan bli en chock när man inser att den "sista säkra" som man kan komma på var när man lämnade starttriangeln.
Amanda>> Men hur vet man att det är sista säkra? Det är ju det frågan handlar om.
Kart-Bosse>> Du följer alltså "första säkra" fast till det extrema kan man säga. Jag tror nog att det finns många som dig där ute.
Det där med sista säkra är en svår konst. Antingen hittar man den inte alls och chansar, eller så hittar man den efter en stund, eller så hittar man den direkt. Problemet är att man i alla fallen har själva kontrollen kvar att hitta och den bommar man säkert och då var allt i onödan :-o
Nä det är enklare att fånga första O-säkra och sen orientera efter den. Jag tror det är det som kallas hawaiiorientering. En svår konst men den funkar ibland om man har tur.
Sen kör brorsan någon variant som han kallar planlös orientering. Jag säger att det är det som är hawaiiorientering men han hävdar att det är två helt olika stilar.
För egen del brukar jag köra någon sorts mix av allt ovanstående som man kan kalla kontaktorientering. Det går ut på att man ska ha kartkontakt hela tiden fast ändå springa rakt, spik, rätt så fort man orkar. Det funkar bra ibland men kommer man till flack gotlandsterräng, detaljrika idresluttningar mm så är man rökt direkt. Men då kan man alltid skylla på någonting. "Jag såg en mördarekorre" skulle kunna funka för att ta ett exempel.
Denna teknik är självklart svårare om man är bra tränad och riktigt snabb. Men är man det kanske man åxå är bra på att orientera och då funkar det ändå annars kan man alltid skylla på någonting...
En sak är säker och det är väl att sista säkra kan man i alla fall inte skylla på det är jag säker på!
En icke föraktlig kontrolltagningsmetod som inte berörts här är annars Vispen. Brukar behövas om man inte hittat sista säkra. Namnet anger rätt tydligt hur den praktiseras. Tror den namngavs av legendaren Staffan Stålberg från Ockelbo.
Asplövet> Men asså, du väljer ju en punkt och springer dit. Du får ju avgöra vilken som är mest lämplig, fast det kanske är det du menar som är så svårt? Det om något är väl en av de lättare momenten inom orienteringen? ;) Äsch, jag ska nmog sluta kommentera ditt svammel, jag blir bara förvirrad!
Jag har en mycket god vän. Låt oss kalla honom Beeran. Han, vill jag minnas, tyckte att själva kontrollpunkten skulle vara "Sista säkra". Det har han ju faktist rätt i. Ibland krånglar vi till det för mycket. I slutändan är bommar inget mer än brist på målfokusering. Och just målfokusering har jag tjatat om så många gånger att jag inte orkar älta skiten mer. Min egen målfokusering har haft en tendens att dra ut på tiden. Med tiden menar jag år. Inte timmar. Inte dagar. Inte månader. År. År, det är rätt jävla länge det.
Har sagt det tidigare och även nu; förbjud det vansinniga uttrycket "sXXXX säXXX", och ersätt detta med det mer rättvisande NÄSTA SÄKRA !!!
Tänk själv; du står vid startpunkten eller vid en kontroll, inte f-n ska man tänka sXXXX säXXX utan nästa "etapp" på sträckan fram mot nästa kontroll. Det kan ju bli ett okänt antal etapper beroende på sträckans längd.
Således: NÄSTA SÄKRA for president!
Eller så skiter vi helt i det här med "säkra". Med alla jävla MicrO och MacrO-varianter så kommer man ändå aldrig veta om man är där man bör vara.
Skicka en kommentar
<< Home