Tiomila 1986

För ganska exakt 21 år sen var jag 20 år och jag sprang första sträckan på Tiomila. Från att vi fick kartan till första kontrollen var det 3,5 km. Startfältet hann dras ut så pass att man inte behövde trängas vid kontrollen kan jag berätta för er som tror att det alltid är slagsmål på startsträckorna. Jag hade oflytet att slå i ena knät hårt på hygget drygt halvvägs och sen var det en stel och slitsam resa på dom 13 kilometer som stod på schemat. Den enda starka minnesbilden jag har från det här året, bortsett från knäskadan, var själva startgärdet. Det var en sån där overklighetskänsla.

"Fan här springer man och satan vad bråttom alla har, kan dom ha missat banlängden i PM, menojdå nu börjar jag få mjölksyra och titta där framme där har vi startpunkten nu kanske man skulle veckla upp kartan, varför stod jag inte upp för en gångs skull och sa nej tack till det här spektaklet egentligen"

Efter startgärdet vara det bara en lång ointresssant resa in i mål kvar. Jag har nog alltid gillat senare sträckor utan en massa folk runt omkring mig mycket bättre. Kan förmodligen bero på min introverta personlighet. Som vanligt på Tiomila, av någon oförklarlig anledning, har jag fuskat med resultatinskrivningen på kartan. Jag vet bara att IFK Södertälje vann och att det var 520 herrlag med. Det har försvunnit några lag på dom här 20 åren.