Bort med skiten

I går kväll stod jag ute i skogen och betraktade vad vintern hade fört med sig. Skogsskövling i storskala. Och en knäskada, men vi lägger den åt sidan så länge. Ajfan! Inte så långt åt sidan för då gör det ännu ondare. Idiot! Skogsmaskinerna har i alla fall skurit meterdjupa spår i marken där brunsörjigt vatten samlats upp. Där skog en dag för inte så länge sen stod är det nu bara en tjock matta av grenar, sly och jävulskap. Det går inte att gå i skogen längre men det blir nog bra skall ni se. Förmodligen är detta något sorts nytänkande inom skogsvården och det är miljövänligare än vad vi gräsrotsnördar tror.

Plötsligt stelnade jag till. Under min fot befann sig en gul liten blomma. Vilken sorts blomma det var är omöjligt att svara på. Den var gul. Räcker inte det som beskrivning? Ser jag ut som någon sorts jävla biolog eller? Käften nu, så att jag får fortsätta med den här ointressanta berättelsen.

Uhh-Ohh! Nu är det kört, tänkte jag.

En titt på klockan visade att dagens datum var 7 maj. Vårdatumstoppet hade börjat. Varför! Varför skulle jag promt gå ut i skogen när man inte får vistas där. Jag blev kallsvettig och lyfte försiktigt på min fot. Blomman där under hade gått av och låg stilla på marken. Jag stelnade till och lyssnade på skogen som hade tystnat. Inga djur hördes och jag hade rubbat naturens balans.

Kanske fick mitt mord på den oskyldiga blomman oanade konsekvenser i världens ekosystem. I Kina kanske det just nu blir en översvämning och 8000 personer dör. I Afrika kommer skörden att torka bort dom närmaste 18 åren. I USA kommer det inom kort komma en tsunami som spolar bort hela östkusten. Allt för att jag bröt mot vårdatumstoppet och trampade på en blomma.

Därför är det viktigt att vi följer Naturvårdsverkets rekommendationer. Vi måste respektera naturen och dess invånare. Tycker någon säkert. Räck upp handen din jävel!

Om man är cynisk skulle man [läs: jag] å andra sidan kunna säga att även vi människor är invånare i naturen och borde ha rätt till den precis som djuren. Men.... ehh.. men då blir hela frågeställningen satt på sin spets och det vill vi inte. Väl? Tänk på alla smådjur som föds. Kanske just nu. Precis när jag skriver det här ordet. Eller det här ordet. Eller när du läser ordet. Fast inte om du läser det här ordet för långt in i framtiden förstås. Ordet alltså inte ordet det eller här. Nåja, tänk på den lilla rådjursungen, kiden, som kommer följa sina föräldrar in i våra trädgårdar för att äta upp det vi odlar. Skulle dom inte bli vettskrämda om dom mötte en orienterare tror du? Va? Precis, skärp till dig nu och lyssna lite. Inte du som räckte upp handen förut. Du skall bara hålla käften.

Vart var jag nu. Jo. Naturvårdsverket-SOFT-Vårdatumstoppet. Orienteringens alldeles egen "Treenighet" Vem fan måste vi egentligen suga av för att få ordning på det här?

Jag backar lite i historien för att röra till det. I vår klubb har vi av fanatiska biologer en gång för många år sen fått en karta där dom markerat ut platser i vår skog där "känsliga" blommor och andra växter finns. Vem fan är inte känslig tycker jag men skit i mig bara. Gör det! Hursomhelst har vi under alla år respekterat dom här små fredade zonerna genom att inte placera ut kontroller i dom. Skall detta leda någon vart undrar ni nog nu. Nope, ni kan sluta läsa nu och låta mig vara i fred. I alla fall så har dom små glada blommorna fått leva i fred. Tills i vintras. Rakt genom, ner i, över många av dessa fredade platser har under vintern skogsmaskiner kört. Det är slarvsylta av hela konkaronken.

Å herrejävlar vad jag skrattade när jag såg detta. 20 års hänsyn från orienteringsklubben var bortmosat på några ynkliga dagar av skogsbolaget. Mera sånt säger jag bara. Får inte vi röra oss i naturen så tycker jag att djur och natur också skall hålla sig borta. Bort med skiten från skogen. Vi kan lika gärna lägga ner skogsverksamheten och fokusera på sprint i stadsmiljö. 2-3 veckor här eller där i skogen kan vi lika gärna ha och kasta bort.

Vad fan vill jag ha sagt egentligen. Vårdatumstoppet är djävulens påfund och är vi dess advokater. Dags att sluta slicka uppåt och börja sparka. Ni kan få börja sparka på mig om ni tror det hjälper. Mig skulle det nog hjälpa.

Sa jag förresten att jag var ute i skogen i går kväll?

Jag ljög...