Med tidtagarur runt halsen.

Någnstans ungefär mitt i lördags kom jag till insikt. På datorn framför mig streamades bilder från årets Jukola och jag fick ett sånt Jukolasug att vaderna krampade. Bestämde mig för att nästa år, 2008, då jävlar skall AspLövet åka med. Eftersom jag innerst inne vet att jag inte kommer kunna springa gjorde jag en kupp i klubben. Utan förankring hos någon ansvarig utnämnde jag mig själv till coach och reseledare. Jag har redan aviserat att nästa år skall klubbens bästa löpare åka med annars skall dom få med mig att göra. Hot och trakasserier är min ledarstil. Ingen har blivit bäst med mjukisbyxor och förståelse från sin ledarstab.

Det finns ju dock den risken att jag skrämmer bort klubbens löpare som under åren vaggats in i något sorts motionärstänkande. Kanske blir jag orienteringens egen Svennis. En ledare som ingen vill ta i. Frågan är ju då om man som ledare kan anmäla sig till den där "löparbanken" som Jukola-arrangörerna har. Kanske kan man få bli ledare för något Finskt lag. Varför inte Sonkajärven Pahka. Dom skulle verkligen behöva en bra ledare. I år kom dom sist av dom fullföljande lagen. Nästan 28 timmat efter segrande Kalevan Rasti och drygt 10 timmar efter nästsista laget. Deras 5:e sträckslöpare var ute i 23 timmar om man skall tro resultatlistan. Han får ingen plats i mitt lag nästa år.