Mad Man

Om jag skall nämna en enda positiv sak med den här bloggen. Mitt i all bitterhet. En enda sak. Som om det fanns fler. Önsketänkande. I alla fall. Man har i all sin bittra anonymitet kommit mail-ledes eller för all del kommentar-ledes i kontakt med folk, orienterare, likasinnade, kanske inte men ändå, entusiaster, såna som kanske känt igen sig någonstans djupt inne i gubbvaderna. Idag kom det ett mail. Ikväll. Jag blev glad.

Jag tror nog att ni känner igen signaturen Mad Man. Vilken kille. Jag känner inte honom men ändå tar han sig tid att maila mig. En tår trillade ner i mitt whiskeyglas allt medans jag stammande läste hans mail. I mailet hade han bifogat 2 kartor och jag tar mig friheten att sno dom till "AspLövet goes H40". Så fräck är jag tydligen.

Mad man skriver bland annat...

"Jag har närt en idé i några år. Först skakade jag bort den som idioti, men den jävla idén har lik förbannat kommit tillbaka. Fru Mad Man, a.k.a Mad Woman tyckte jag var helt sjuk och utan räddning. Hon hotade t.o.m att överväga att leta upp en mindre kartfixerad gubbe. Men idén hade mig i sin makt. Och för att befria mig från det beroendet så har jag nu genomfört den. Nämligen att med hjälp av knappnålar och en Sverigekarta markera alla orienteringskartor jag har i mina pärmar. Så här blev resultatet. Kanske något för dig att ta efter? Misstänker att det behövs avsevärt fler nålar för dig...."

Killen kan skriva. Helt klart. Det roliga med just den här idén är att jag har förverkligat samma tanke. Lika barn leka bäst helt klart. För mig var det dock nästan 25 år sen. Jag började någongång i junioråldern att pricka in exakt likadana nålar på en mer eller mindre likvärdig Sverigekarta. Kartan satt på min dörr hemma i barndomshemmet i bostadsområdet Ägget. För mig låg koncentrationen i Stockholmstrakten men sen spred sig mina nålar över Sverige. Möjligen mer norrut men i liknande mönster. Om inte minnet sviker mig hade jag nog fler nålar men vem är jag att minnas en sån minneslucka. När jag flyttade hemifrån försvann sverigekartan med nålarna tyvärr och hela idén föll i glömska tills idag.

Nostalgi på hög nivå.



Mad man är inte sämre än att skicka ännu ett bidrag. Han skriver.

"Under resans gång så hittade man många kartor som man tyvärr/som tur är har glömt. En av de mest sevärda tycker jag att du borde få ta del av. Finnesbo ritades av Elof Nordenwall. Redan på den tiden mindes jag honom som drygt 100 år gammal. Hur gammal han egentligen var vet jag inte, men den förstorade höjden visar i alla fall parkinsonliknande tendender. F.ö det enda som jag minns av tävlingen var att kartan inte stämde alls..."



Nu blev jag ledsen. Missförstå mig. Okej. Missförstå mig inte. Låt mig förklara. Jag blev ledsen för att jag blev glad. Som en hyperkänslig kvinna i sina sämsta år. Gråter för ingenting tror många. Inte så. Jag jag gråter för något bra. Bra karta. Även om den var skitdåligt rekad. Blöt också för den delen. Fett rekad höjd är det också på kartan.

Nu kan jag somna lugnt i natt.

Mad Man.

Bara ett x från en grym film.