Ruttorientering

När jag var liten, och började med orientering därborta på andra sidan pölen, så sprang jag något som kallas "ruttorientering". Man följde snitslar i skogen och rätt som det var dök en kontroll upp utan förvarning. Där hängde det en nål som man skulle trycka i kartan där man befann sig och en färgpenna som man använde för att rita en ring runt sitt "stick".

Jag tror att en förstasträcka på Jukola med denna tävlingsmetod skulle kunna vara ett lyft för sporten.

Tänk dig själv 1200 gubbar som står och tittar sig omkring vid den första kontrollen och försöker läsa in sig i terrängen men dom ser inte terrängen utan dom ser bara ett hav av gubbar så då börjar dom snegla på varandras kartor för att tjuvkika var granngubben sticker sin nål men då blir han förbannad och skriker jättehögt på finska. Jag vet inte vad han skriker för jag kan inte finska men förmodligen är det inga snälla ord.

Vilket bara bevisar att det är ingen idé att lära sig finska för då blir man bara sårad.