Spurt-KM

Ibland händer det att jag får geniala idéer även utanför mina tokspel. Det är lite av mitt signum att få många och geniala idéer. Folk som känner mig brukar ofta säga, står aldrig din skalle stilla? Jo, säger jag, tillräckligt med alkohol brukar få stopp på den tillfälligt. I alla fall så är en av mina skötebarn uppe och springer idag och får jag tillägga att den springer fort som fan. Både idén och dom som är med på evenemanget faktist. Hoppas jag. Jag tror att det är min idé. Möjligen var det någon annan som kom på den och jag snodde äran men sånt är livet och efter gråt kommer regn så det är inget att bråka om. Hursomhelst handlar det om klubbens (min klubb i detta fall) högst interna Spurt-KM. Under ett par år har vi under min hårda regi arrangerat denna tävlingsform på en hösttävling. Vanligtvis på den korta DM-sistansen. Nej, inte sprinten, utan den där andra korta som kalla medeldistans i folkmun. Hursomhelst går tävlingen ut på att springa snabbast från sista kontrollen in till mål. Därav det logiska namnet Spurt-KM. Det har experimenterats lite med regler för tävlingen under åren. Det ska erkännas att tävlingen inte arrangerats alla år dom sista åren och att den inte har så många år på nacken så sanningen är att den inte satt sig riktigt ännu. Ett år hade vi handikapssystem beroede på ålder/spurtlängd men dom sista åren har det bara handlat om tre klasser. HD-16. H17- och D17-. Det finns inget som heter ålders eller krämphandikapp utan snabbast vinner vilket är som det ska vara. Anledningen till att vi kör den på en medeldistans är att alla ska ha en någotsånär chans att orka spurta lite extra i slutet av loppet, men jag skäms lite, rätt mycket, över att ha fallit ner i det tänket. Innerst inne vill jag att man bör ha sprungit en lång och hård klassisks distans innan man ska prestera. För det är egentligen så att först efter 10, 12 eller kanske till och med 15 kilometers hårt tävlande som det verkligen är upp till bevis vem som är den bästa spurtaren. Men som det är nu har jag lindat in tävlingsformen i medeldistansen för att alla ska vara sådär svenskt nöjda med att vara med. Det roliga är att jag vet om personer i klubben som skiter i resultatet på riktiga tävlingen och satsar allt på Spurt-KM genom att jogga ner dom sista kontrollerna så att dom har fräscha ben. Jag vet inte om det är ett sunt tecken.