måndag, september 03, 2007

Spurter jag minns

Jag försökte minnas spurter från karriären men det kom ut tomma blad. Möjligen för att riktiga spurtdueller oftast sker på sistasträckor i budkavlar och där, åtminstone på dom stora kavlarna, har jag allt som oftast sprungit nattsträckor där spurten inte varit av samma vikt. Däremot sprang jag sistasträckan på DM-budkavlen 1992. Spurt blev det fast ändå inte då jag valde att avgöra i skogen redan före det tuviga målgärdet dök upp. Jag avslutade för vårt 2:a lag och gick ut som 31:a (av 53 lag) Vid den 12:e kontrollen var vi 5 lag samlade och på väg mot 13:e kontrollen sprang jag lite defensivt för att kunna läsa in slutkontrollerna. Vid kontrollstämplingen blev det lite tvekan och jag satsade hårt på skråsträckan mot 14:e. Jag fick den först med en liten lucka till dom jagande lagen och körde på hårt mot 15:e och vände mig inte om förrän jag gick in i skogen efter gärdet. Då hade jag en lucka på 30-40 meter till dom andra som låg på led med tungorna hängande. Jag vill inte direkt kalla det defilering men det var ingen av dom andra som orkade bjuda upp till dans så jag kunde ganska ohotad vinka till publiken när jag tog in mitt lag på en 23:e plats.

2 Comments:

At 9/03/2007 12:57 em, Anonymous Anonym said...

Tror du inte det skulle gå fortare på vägen mellan 6:an å 7:an, upp via 8:an fram å åter. Jag skulle nog valt det ialla fall....
Robban

 
At 9/03/2007 2:02 em, Blogger AspLövet said...

Sant men jag är ju old-school och kör [läs: körde] gärna rakt på. Men är man rapp i benen så kan nog vägen vara snabbare. Dock är det i princip ingen stigning som jag körde även om man tar sig igenom det sönderskurna partiet.

 

Skicka en kommentar

<< Home Bloggtoppen.se