Succé eller inte succé?

Jag har tillbringat hela kvällen med att plocka ihop kartor, definitioner och startkort i plastfodral inför morgondagens FÖRJUK08LA. Allt är klappat och klart inför morgondagens drabbning. Då går startskotten för min satsning som coach på Jukola 2008 så nu finns ingen återvändo. Det enda som oroar mig lite är kvaliten på min banläggning. Det var så länge sen jag själv sprang orientering på allvar att jag känner mig lite osäker på min egen förmåga. Kanske kommer dom hata banan och såga mitt lilla hemmabygge till arrangemang. Då kommer jag fälla en tår och skrika högt.

"NI KAN FARA ÅT HELVETE! JAG BEHÖVER INTE NÅGON AV ER PÅ MIN JUK08LA-SATSNING!"

Fast när jag gråtit klart och mina hulkningar dött ut kommer jag förmodligen ångra mitt utbrott och krypa på knäna för dom.

"Snälla! Förlåt! Låt mig få en chans till att bevisa min värdighet som coach. Snälla! Jag kan handla makkara under hela Jukolahelgen åt er om jag bara får följa med. Snälla! Kompisar igen? Snälla?"