fredag, oktober 05, 2007

[Arkiverat] Makrame 2000

Förord:
Efter flera år som arrangör så skulle jag äntligen själv få vara en av deltagarna på årets Makrame. Och om minnet inte sviker mig så var det 5 år sedan jag sist var med och tävlade. Så länge skulle det visa sig, att jag helt hade glömt bort varför jag alltid valt att arrangera detta evenemang ;-)

I år hade dock Mickis, Anna och Karin åtagit sig att fixa tävlingen, och där jag själv (och mina medarrangörer) dom sista åren i jakten på förnyelse kanske har gjort tävlingen lite mer invecklad än vad den behöver vara, så det var trevligt att se att årets upplaga hade gått tillbaks till det enkla men oerhört funktionella där det helt enkelt var vanlig OL-slingor på vanliga kartor.

Prolog:
Samling för året var vid Skarvbergsparkeringen där möttes vi av arrangörerna (som stilfult var utklädda till indianer) som delade ut tipspromenadlappar. När alla deltagare, utom Micke och Maria som såklart var sena, hade kommit så vidtog en gemensam promenad till stugan. Under promenaden fick vi svara på frågor om indianer och deras kultur. Jag chansade vilt på alla frågor och fokuserade istället på att reka av omgivningarna vilket visade vara ett bra val för jag spanade in en kontroll på vägen. Lade den på minnet och log inombords, 1-0 till AspLövet tänkte jag.

Väl framme vid Skarvberget så fick vi svara på nya frågor, denna gång gällde det att gissa födelseår och inträdesår i VOK på ett antal av klubbens äldre och yngre medlemmar. Jag fick även här ta till den beprövade chansmetoden och jag insåg att jag nog kunde hamna en bit bak i jaktstarten (Startordningen bestämdes av hur bra man lyckades på frågetävlingarna). Dock hade jag lämnat en present till tävlingsledningen för att på så sätt bättra på mina startmöjligheter och jag hoppades att den fina "skylten" dom fick skulle var ett plus i kanten.

Eftersom extremklädsel var ett krav så byttes det om till mer eller mindre udda tävlingsdräkter innan det var dags för start. Själv hade jag ju varit tvungen att byta om hemma eftersom jag var insmord på hela kroppen av ett lager av mörkt kroppssmink. Ett smink som det skulle visa sig ha en tendens att kladda när man blev blöt/svettig.
Nåja... när alla var ombytta och klara var det uppställning vid startfållan och det bjöds på en dopingdräpare innan start. Drycken ifråga smakade helt vedervärdigt och med rysningar i ryggraden och mungipor som drog ihop sig avböjde jag vänligt men bestämt en påtår. Något som vissa i startfältet tackade ja till.

När startlistan lästes upp visade det sig att Benny skulle få gå ut 1 minut före en klunga där jag själv ingick. (Startspannet var 2.45 min så jag förstod att presenten hade gjort susen) Eftersom jag inte deltagit på många år så var jag lite osäker på hur det skulle gå, speciellt som att jag har varit skadad hela hösten vilket gjort att min löpform är riktigt dålig.

Slinga 1:
Första burken gick väl skapligt, skulle tro att den tog ca: 15 sek (0,5 l burk) så man kunde fara ut på den första slingan med en ljudlig rap. Noterade snabbt att den första kontrollen var den jag hade spanat in på vägen så den brydde mig inga som helst problem. Problem hade jag istället med min stora "afro" peruk som i tid och otid fastnade i träd och buskar i den något bushiga terrängen. Vände mig om på hygget påväg till trean men då jag inte såg någon insåg jag att det var gafflat med olika slingor. Efter trean så var bara det värsta kvar och det blev mer promenad än löpning från sjön upp till källan innan man kunde stappla in på TC.



Slinga 2:
Hade stora problem med min andra burk, mest beroende på min dåliga kondition och den tuffa avslutningen på första slingan. Fick anstränga mig för att få ner den mellan flåsningarna. När jag började närma mig slutet av ölen kom Björn och Hans in för växling så det var en jämn kamp om ledningen. Försökte mig på en taktikspya vid den första kontrollen men falerade totalt och återigen blev det promenad långa bitar från ettan via tvåan upp till trean där man äntligen kunde andas ut för att springa ner mot TC. Hade så här långt inte bommat en meter något som tyvärr inte skulle hålla i sig hela loppet....



Slinga 3:
Den tredje burken var om möjligt ännu jobbigare, med motvilja tvingade jag ner den och stapplade med stumma ben fram för att ta mig an den sista slingan. Ingen annnan hade ännu kommit in för varvning när jag gick ut men jag noterade snabbt att jag hade den längsta slingan som avslutning så det behövde inte betyda någonting. Fram tills nu hade ju som sagt allt gått bra men allt vända fort till det sämre nu. Till att börja med så tappade jag helt koncentrationen på väg till ettan. Jag bestämde mig snabbt för att springa stigen runt till den men av någon anledning så började jag läsa till tvåan istället och jag hann ända fram till x:et (markerat på kartan nedan) innan det gick upp för mig att jag inte hade tagit ettan ännu. Det var bara att vända om igen...

En annan sak som kom att störa mig på sista slingan var att Steffe som sprang i par med kompisen Micke, var utklädda till Kaj och Börje ur ScandLines reklamen. Så när jag var på väg ut så hörde jag deras höga rop i skogen.
- Heeeej Kaj!!
- Halllauu Bööörgge!!
Precis som man kan få riktigt dåliga låtar på hjärnan så förföljde detta mig under resten av loppet.

Efter fadäsen vid ettan så gick det bra ända tills jag skulle ta fyran och tävlingens sista kontroll. Efter en snabb blick på kartan vid den tredje kontrollen såg jag att det bara var att rusa till stigförgreningen där jag ju redan hade varit på den andra slingan. Problemet var bara att jag i ivern sprang till fel stigförgrening (Se y:et på kartan nedan). Tack och lov hann jag upptäcka detta innan jag sprang ner i sluttningen för att leta efter gropen men när jag vände tillbaks så var jag övertygad om att dessa två stora misstag på banan hade kostat mig en toppplacering.

Väl ner mot TC får jag dock till min glädje höra att jag är först in så med snabba kliv greppade jag den sista burken och slängde mig in i drick-hagen. Hann få i mig drygt halva (med stort besvär eftersom dom tidigare tre skvalpade oroväckande högt upp i halsen) innan Benny dök upp som andra löpare. Tvingade i mig schlumpen precis samtidigt som han klev in i hagen och sen blev det några bestämda steg ut i spy-hagen där jag efter två minuters sväljande var tvungen att tömma magen lite. Lade mig sen utslagen ner på marken samtidigt som Hasse spurtade om Björn i kampen om tredje platsen.



Epilog:
Kontentan av tävlingen är att jag är mer än nöjd med segern även om det saknades en del topplöpare samt att Steffe sprang med en kompis som normalt inte orienterar. Något som helt klart överraskade mig var hur jobbigt det var att dricka efter varje slinga. Det var inte något jag mindes, eller vill minnas kanske ;-)

Längtar redan till nästa tävling efter detta topparrangemang och vem vet kanske det till och med kan bli en vinteretapp, det var många år sen sist.

//AspLövet