AspLövet avslöjar en till mörk hemliget
En gång för jävligt länge sen på 5-dagars hände något märkligt. Om jag inte minns fel var jag inte ens där och sprang utan hade en semestervecka. Jag var skadad som vanligt med andra ord. Klubbkompisarna sprang och jag levde i sus och dus. Hur mycket jävla sus och dus det nu blir på en 5-dagarscamping.
Skit i det nu. En dag kom jag och ett par kompisar farande på våra mountainbikes i en tältgata på väg hem till vår tältplats. Plötsligt kom vi ut på en "fordonsgata" mitt i tältstaden och då uppenbarade sig en bil från höger. Jag som låg längst fram bromsade allt var däcken tålde men eftersom underlaget var gräs så gled jag effektfullt rätt in i framkanten på bilen som höll lite lagom långsam fart. Jag flög således över motorhuven och voltade mig över på andra sidan bilen.
Mjuk i kroppen som jag var, av många viloveckor och möjligen någon öl kvällen innan, klarade jag mig helt oskadd och klev upp med ett leende. Jag hann inte ens påtala för personerna i bilen att jag var oskadd innan jag fick tidernas värsta utskällning. Föraren satt snällt kvar i bilen, för det visade sig vara en ung kille, men hans far störtade ut och satte igång den värsta inkvisation man kan tänka sig. Han skällde ut mig jämns med fotknölarna allt medans han sprang runt bland dom närliggande husvagnarna för att hitta något vittne till händelsen. Jag försökte påtala lite försynt att jag tog på mig hela skulden och att eftersom inga skador kunde ses på bilen så var väl ingen större skada skedd, men han ville annat. Efter säkert 5-10 minuters skrikande från hans sida lyckades vi lugna ner honom så pass att vi fick lämna platsen.
Så kan det gå till inom den så mysiga orienteringsfamiljen.
1 Comments:
Den luftfärden minns jag allt. Jag cyklade strax bakom dig. Men jag svängde snyggt förbi bilen. :-)
Skicka en kommentar
<< Home