En märklig dröm

Jag hade en märklig dröm i natt.

Det hela tog sin början med att den gamle förbundskaptenen Lasse Hogedal plötsligt knackade på min axel. Jag vände mig om och han sa med väldigt entonig röst.

"Från och med idag och exakt 4 månader framåt kommer du att kunna träna och springa hur mycket och hur hårt du vill utan att din kropp kommer skadas"

Innan jag hann komma med förvirrade följdfrågor så var han borta. Så bra då, tänkte jag och satte igång att springa. Och som jag sprang. Det var 5-6 löpträningar i veckan där den ena var tuffare än den andra. Backträning som jag inte gjort på 10 år var plötsligt vardagsmat och 70/20 intervaller på asfalt avklarades lekande lätt.

Plötsligt gjorde drömmen ett hopp ända fram till 10mila vilket gjorde mig lite besviken men hur som haver var jag plötsligt utanför Rosersbergs slott. Jag frös något förjävligt trots att det var en rätt fin vårkväll. Kan inte förklara det men jag hade supertröja på mig under tävlingsblusen så där hade jag inte fuskat i drömmen i alla fall. Jag sprang den korta 3:e sträckan vilket även det var en besvikelse. Hela loppet såg jag som i ett tredjepersons perspektiv så hur det kändes har jag ingen aning om. Jag minns inte ens hur det gick utan det enda jag fick med mig från 10mila var känslan av att jag frös. Hela tiden. Märkligt.

Sen gjorde drömmen ett hopp ända fram till Jukola där jag tydligen tog ut mig själv på första sträckan så att jag även kunde coacha klubbens lag. Jag var 6 minuter efter täten in till växling vilket måste anses vara uselt med tanke på att det var en dröm. Inte ens i mina drömmar får jag dominera tydligen. När jag kom till bastun stod 2 Finska vakter där och nekade mig inträde med motiveringen att bastun bara var för tävlande. Jag försökte ett otal gånger planka in men dom tog mig varje gång och kastade mig ganska långt bort hela tiden. Jävla Finnjävlar!!

Sen hoppade drömmen till dagen då min 4 måndersfrist tog slut. Säg så här. Det var nog inte för inte som jag vaknade upp på sjukhus i gipsvagga. Tydligen fick jag retroaktivt betala för all träning som utfördes med en medioker kropp i grunden.

Det var tur att jag vaknade innan det började klia under gipset.