Ett skott i foten

När jag håglöst hängde på flygplatsen igår, i väntan på ett plan hem till ingenting, funderade jag på mina tidigare Norgebesök. Jag mindes fragmentalt en gång 1990 när jag åkte med klubbens entusiaster i orienteringsskytte. Minns inte riktigt varför jag följde med men gissningsvis var äventyret morot nog. Jag hade inte alls fuskat i denna sport så att kombinera orientering med skytte och dessutom punktorientering var nästan som en främmande sport för mig. Jag hittade bara 2 kartor i kartpärmen där vanliga banan verkar vara från budkavlen och punktorienteringen från en individuell tävling. Märkligt. Jag minns faktist inte hur jag sprang det hela. Vad jag däremot minns är att jag sprang som en gud men sköt som en halvblind Parkinson-patient. När jag kom in till skyttet, efter den fria orienteringen på budkavlen, var AspLövet lite trött och när bössan skulle lyftas upp råkade ena fingret komma åt avtryckaren och ett skott smällde i marken bara centimeter från AspLövets egen fot. Militärkillen som stod och bevakade det hela vid sidan om såg chockad ut men jag tog det hela med ro och insåg att jag ändå skulle missa 5 skott så ju fortare dom brändes av desto fortare kunde jag ta mig an straffrundorna.

Här ser ni "vanliga" orienteringsslingan på budkavlen.



Här är punktorienteringen. Man kunde snabbt konstatera att "syftningkontrollerna" inte var min grej. Vid 2:an syftade jag in fel sänka och fick 1 mm fel. Kontroll 6 bommade jag 5 mm på. Hur kul är det att titta längs med en lite träpinne, 1 km bort mot ett gyttrigt bostadsområde, för att pricka in rätt hus? Inte alls kul. På kontroll 8 blev ännu 1 mm syftningfel och på 9 prickade jag slarvigt ytterligare 1 mm fel trots att jag stod på kontrollen.

8 straffminuter.

Bra jobbat AspLövet!