Ett halvdant försök

Jag läste Kart-Bosses fredagsfunderingar idag och är det inte fantastiskt hur han trycker upp en kvicksilvertermometer i rumpan på orienterinsgsrörelsen och ger oss en klarsynt inblick i hur den mår. Han påminner lite om Expressens Mats Olsson när han gör såna där korta koncisa betraktelser. Fast det är ju inte så konstigt att man vet vad man pratar om när man lever orientering dagarna i ända. Han spottar ur sig klarsyntheter lika ofta som en annan snyter näsan numera.

Men jag vill ju inte vara sämre utan med berått mod kastade jag mina tankar ut i etern för att känna pulsen av orientering. Det gick inget vidare. Jag såg inga som helst saker som fångade mitt intresse utan mina tankar vandrade spårlöst där varken glada eller sura gubbar fanns att leda mig rätt. Bara en bitter gubbe men han var jag själv och den jäveln vill jag inte snacka med. Jag beslöt mig istället för att skriva ner det jag tänkt på under dom senaste veckorna. Saker så usla att jag inte ens vågat blogga om det förut.

Men här har ni dom nu. AspLövets betraktelser om en helt annorlunda verklighet.


- Vad är det som gör att en fullständig usel orienterare plötsligt springer ett prickfritt lopp? Det får vi kanske aldrig veta.

- Om du blir kontaktad av en storklubb och det kommer till kontraktsförhandlingar tror jag att det är en god idé att fråga om du får betalt dom dagar du vilar också.

- Fundera ett tag på Micr-O. Och medan ni gör det står jag här borta och skrattar.

- Jag tycker orienteringsklubbarna ska ta efter dom stora lagidrotterna och ta farliga skogsdjur som extra namn. vad sägs om Leksand Ticks, Lidingö Sparrows, IKHP Hares eller varför inte Gävle Mosquitoes.

- Jag har ju köpt nya terminalgalsögon till jobbet så nu ser jag ut som Clark Kent. Vilket visat sig vara ganska bortkastat nu när dom tagit bort alla telefonkiosker.

- Jag tycker att vi borde vända på hela den här pannlampshysterin. Istället för att ta fram så starka lampor som möjligt borde vi tävla om vem som har den svagaste lampan med sig ut i natten. Den som har minst lyse kommer säkert inte vinna några tävlingar men oj vad kul vi skulle ha.

- Jag tror att många av oss gör misstaget att tro att startpersonalen på tävlingarna är våra vänner.

- Visst var det länge sedan det dök upp någon ny budkavle på tävlingsfronten. Om jag hade introducerat en ny budkavle skulle den heta. "En ny budkavle".

- Jag tycker att det borde vara obligatorsikt för alla sprintlöpare att tävla i såna där små tajta friidrottskläder. I alla fall alla tjejer. Dom snygga. Kanske borde bara snygga tjejer få springa sprintorientering? Då hade nog jag gillat sprint.

- Ibland när jag går omkring och är sådär mysigt bitter som bara jag kan vara så kommer det fram någon till mig och säger något positivt. Varför gör dom så?

- Kunde man inte samla ihop alla dom där utländska löparna som dyker upp på 10mila och Jukola för att tävla för "sina" Nordiska klubbar i ett eget lag. Sen när dom dyker upp så har vi ringt in Skatteverket som plötsligt dyker in i deras militärtält och påstår att dom är skrivna i Sverige och ska således följa Svenska skatteregler. Hahaha! Det är en knipa dom inte hade räknat med att hamna i.

- Jag tror att om alla startlöpare på 10mila tänder sina lampor och tittar uppåt, när dom ställer upp sig vid kartorna, så kan man se den ljuspricken från rymden. Precis som man kan se Kinesiska muren.

- Tror ni att bloggen O´Zone är för eller emot Ozonlagret?