En blöt fläck på golvet

Igår hade AspLövet långtgående planer på att ta årets premiärtur på mountainbiken. Cykeln var om inte skinande ren så i alla fall sprejad med 5-56 och cykelkläderna låg på sängen och bara väntade på att få luftas. Men så slog lagen om livets jävlighet till. Den där lagen som hemma hos AspLövet även kallas vardag. Tiden for iväg och AspLövet insåg att mörkret hade kommit före tröttheten på träningspasset och vad är då vitsen att träna. Det hade varit så lätt att sätta sig på träningscykeln istället men med mörkret kom motivationsbristen och AspLövet sjönk ihop till en våt fläck på golvet. Nu snackar vi inte om en stor pöl utan en sån där smygfläck som man ibland trampar på utan att se eländet och sen är den bara borta. Kvar står man med en blöt strumpa och en trött suck.

För att muntra upp AspLövet kastar vi oss handlöst 15 år bakåt i tiden.

"Du är bäst AspLövet"

Jag vet! Är inte livet fantastiskt!

Inte nog med att jag vann, jag fick en borrmaskin i pris också. En slagborrmaskin. Supermanligt. Den har min pappa använt jättemycket under dom här åren. Själv brukar jag ta fram den ibland och köra med den i luften. Jag låtsas att jag är Patrick Bateman och blodet sprutar på dom kliniskt vita väggarna. Innan jag lägger tillbaka borren i väskan slickar jag bort lite blod som hamnat på mina händer.

Det smakar järn.