onsdag, juli 16, 2008

Less.

Idag såg jag Niklas Jonasson på bussen. Han satt där i all sin smärthet och samspråkade med två snygga damer. Plötsligt gick han av bussen vid Marabou. WOW! tänkte jag. Niklas Jonasson jobbar på Marabou. Jag såg framför mig hur Niklas plockade ner praliner i Aladdin-askarna. Bara nedre lagret givetvis. Men jag förstod ganska snart att det inte kunde vara sant. Förmodligen var det Niklas look-a-like. Visst är det så att någonstans på jorden har vi alla en look-a-like. Det gör mig lite ledsen. Tänk att det finns en till AspLövet där ute någonstans. AspLövet-2. Jag hoppas förresten att han är nr:1 och jag är nr:2. Det är illa nog att han ska dras med mitt utseende tänk om han har förbannats med mina kroppsliga vedermödor också. Så jag hoppas på nr:1 för hans del. Jag kan vara nr:2. Andrahandssorteringen.

Annars är jag mest less. Inte ledsen. Förutom i frågan om min look-a-like då. Men less. Normalt när jag får ett bakslag så blir jag ledsen och bitter. En bitterhet som kommer farande som en kräkning efter en vansinnesfylla. Rätt upp i bröstet som gör att man får andnöd.

Men nu.

Less.

Jag har svårt att skaka fram engagemang och ork för mig själv och saker som normalt triggar mig. Just nu pågår VM. Andra år hade jag suttit fast med silvertejp på internet för att läsa och följa varje sekund. Inte i år. Jag spontansurfar förbi ibland men har svårt att känna glädjen i det hela. Kanske är det Emils bakslag som tagit ner mig på jorden. Eller att "live reultaten" är spärrade på jobbet. Fast kan sanningen vara att för varje litet bakslag så tar jag ännu ett kliv åt sidan. Bort från mig själv och det jag hållit kär. Jag förtränger hellre det jag vill än att åka med på den här bergochdalbanan. Min vagn har lossnat från spåret. Just nu har jag landat ute i taggbuskarna där ingen kan se mig. Det är rätt lugnt och skönt här. Ingen som stör och jag behöver inte bry mig om någonting.

Det enda problemet är myggen.

2 Comments:

At 7/16/2008 8:52 em, Anonymous Anonym said...

Asplövet du får muntra upp dig med att Janne Troeng också är less och sliten. Janne är dock sliten i Miechow....(se underbar bild på hans hemsida - nyheten den 15/7). Janne tänkte för övrigt på dina visdomsord och skrev också om det när han plågade sig i mot/sidvind i södra Lithauien: "Trötthet är bara ett ord vilket som helst" (se nyhet på hans hemsida den 11/7).
Avslutningsvis ett stort tack för din blogg, ett ljus i mörkret. / Mvh Bengt

 
At 7/16/2008 10:19 em, Blogger AspLövet said...

Tjena Bengt!

Jodå, jag följer slaviskt Janne Troengs färd genom Europa.

Problemet är att Janne får vara både less och sliten. Jag är bara less. Längtar efter att vara sliten (fysiskt). Dessutom tror jag att Jannes lesshet varierar medans min är beständig. Men det är en helt annan historia. Jag gläds å hans vägnar och brukar fantisera om att det är jag som cyklar. Tyvärr blir man inte sliten av sina fantasier.

 

Skicka en kommentar

<< Home Bloggtoppen.se