Taskigt minne

Jag har rätt uselt minne. Tävlingar, resultat, platser, namn, ansikten, händelser eller för att vara ärlig precis allt jag är med om verkar ha svårt att fastna på min hårddisk. Jag är nog lite som skridskolegenden Tomas Gustavsson. Han hade kanske inte dåligt minne men när han tävlade lät han bara känslan av trötthet passera förbi som ett ord på näthinnan. Trött. Swoooosch! Från väster till höger och inte in i skallen. Sån är jag med livet. Man kan krasst konstatera att livet passerar mig förbi som en dålig revy. Inget läggs på minnet. Allt är oväsentligt. Hinner jag inte läsa [läs: se] vad som står är det borta för evigt. Minnesluckan personifierad.

Fast ibland kan jag få minnesblixtar. In genom demensdimman i min skalle kommer bilder. Kanske en kontroll från Smålandskavlen 1989. En duschplats på O-Ringen 1984 i Blekinge eller en händelse. Ibland bara fragment av något som hänt. Idag fick jag en sån fragmentblixt. Inte så mycket från klar himmel som tvärmulet, så ser det i alla fall på andra sidan mitt fönster här på firman. Idag dök ordet Dumbommar upp och jag mindes att jag faktist gjorde en sak för Alternativets julkalender en gång som handlade om detta. Letade fram nämnda alster och såg, det jag inte mindes, att det rörde sig om 2003. Orientering för Dumbommar. Vet inte om jag så här 4 år senare tycker att texten är så värst bra men bilderna tycker jag nog ändå sammanfattar orientering rätt bra... eller... ja.. nåt sånt i alla fall.


Ett tips till er som vill prova att stämpla er i fingret för att tvinga fram blod. Man måste vara rätt distinkt i stämplingarna och en stämpling räcker inte. Så med andra ord behöver ni smälla på rätt ordentligt. Men blod kommer. Var så säkra på det. Märkligt egentligen. Just den där stämplinghändelsen kommer jag ihåg så väldigt bra. Smärta är minnesvärt med andra ord.