I fotspåren från forna segrar

Idag var jag ute i skogen ett par timmar och hängde ut kontroller till en kommande Juk08latest. Bäst som jag skred fram i den fantastiska orienteringsterrängen insåg jag att området bitvis var samma som Järfälla arrangerade sin tävling 1992. En tävling som jag så klart vann. Jag gjorde ju rätt ofta det på den tiden jag inte bara var världens bästa orienterare i teorin. Idag var jag tvungen att sätta mig ner för att se om det 16 år senare fortfarande fanns spår kvar av min ärorika framfart. Jag hittade ingenting som kunde härleda till AspLövet. Kanske tassade jag fram så försiktigt på min tår den där gången att inte ens en gren bröts och djurlivet bara anade min närvaro. Som en skugga. Det är ju precis det jag är har blivit numera. En skugga av mig själv.


Kanske var det precis här i blåbärsriset jag sprang 1992


Eller sprang jag kanske genom den här mossen inne i grönområdet